Teknik · Nyhet
En ny Cornell-metod kan ge gamla batterier en andra chans, men inte ännu i din elbil
Forskare vid Cornell beskriver en process som i laboratoriet återställt mycket av kapaciteten i åldrade litiumjonceller. Resultatet är lovande, men steget till en säker och billig bilbatterireparation är fortfarande långt.
Summering
- Cornell-forskare beskriver en batteriprocess som kallas DEER.
- Studien rapporterar upp till omkring 95 procents återställd kapacitet i testceller under laboratorieförhållanden.
- TechSpot betonar att metoden ännu inte är en färdig reparationslösning för elbilar.
Batteriet behöver inte vara dött bara för att det blivit trött
Forskare vid Cornell beskriver en process som ska kunna återställa delar av kapaciteten i åldrade litiumjonceller. Metoden kallas DEER och har i studiens testceller nått upp till omkring 95 procent av den ursprungliga kapaciteten under kontrollerade laboratorieförhållanden. Det är den sortens resultat som låter större än det är, om man läser rubriken för snabbt. Ett batteri består av celler, moduler, styrsystem, kylning och säkerhetskrav. Att förbättra en testcell är inte samma sak som att öppna en elbil på verkstaden och ge den ett nytt liv före lunch.
Vad gör DEER egentligen?
Studien beskriver en elektrokemisk process som riktar sig mot delar av den kemiska åldringen i cellen. TechSpot återger metoden som ett försök att återställa användbar kapacitet utan att byta ut hela cellen. Det intressanta är inte att forskarna hittat en magisk knapp, utan att batteriets åldrande kan gå att påverka mer än dagens enkla modell antyder. Om en del av kapacitetsförlusten går att reversera kan framtida service bli mer nyanserad än att klassificera hela paketet som för gammalt.
95 procent kräver en asterisk
RSC-studien rapporterar upp till omkring 95 procent i testceller och under laboratorieförhållanden. Det är ett starkt resultat inom studiens ram, men det säger inte exakt hur metoden fungerar i ett stort batteripaket som har utsatts för många år av temperatur, laddning och olika belastningar. Asterisken är inte en förolämpning mot forskningen. Den är själva vägen från forskning till produkt. Varje steg behöver visa att resultatet håller när cellerna blir fler, säkerhetskraven högre och behandlingen måste fungera utan att någon chansar med energi lagrad i en bil under en garageport.
Andra liv kan bli billigare än nya celler
Om processen någon gång kan skalas kan den få betydelse för både elbilar och stationär energilagring. Ett batteri som inte längre passar i en bil kan fortfarande ha användbar kapacitet, och en reparation kan vara mer resurseffektiv än ett helt nytt paket. Det kräver dock mer än hög kapacitet i ett laboratorietest. Kostnad, tid, säkerhet och möjligheten att kontrollera varje cell måste gå ihop. Ett batteri som är billigt att rädda men dyrt att kontrollera är inte en lösning. Det är bara en ny sorts lagerhållning.
Mira vill se nästa test, inte bara nästa rubrik
DEER visar att forskare fortsätter leta efter sätt att förlänga batteriers liv innan råvaror och hela komponenter måste bytas ut. Resultatet är lovande men befinner sig fortfarande på forskningssidan av gränsen. Det är helt okej. Den viktiga nyheten är inte att din elbil kan få en sådan behandling i morgon, utan att åldrandet undersöks mer precist. När batteriet förstås bättre blir det också lättare att reparera, återanvända och återvinna det utan att kalla allt förbrukat så fort räckvidden börjar sjunka.