Film & serier · Nyhet
Primetime tar en tv-jakt till bio – Robert Pattinson spelar med i A24:s obekväma nya film
Lance Oppenheims Primetime har premiär den 25 september. Filmen utgår från Chris Hansens jakt på tv-historia och låter Robert Pattinson kliva in i en berättelse om underhållning, makt och blickar.
Summering
- Primetime har biopremiär den 25 september 2026.
- Lance Oppenheim har regisserat filmen.
- Robert Pattinson medverkar i en av huvudrollerna.
En tv-jakt flyttar till bioduken
A24:s Primetime har premiär den 25 september. Lance Oppenheim regisserar filmen, och Robert Pattinson finns bland de medverkande. Berättelsen tar avstamp i Chris Hansen och tv-programmet To Catch a Predator, där dold kamera, konfrontationer och publikens blick blev en del av samma underhållningsmaskin. Det är en premiss som redan från början bär på en obekväm fråga: vad händer när en jakt på avslöjanden också blir en jakt på tittare? Filmen behöver inte svara enkelt på den frågan för att bli intressant. Det räcker att den låter kameran ligga kvar när den vanliga moraliska säkerheten börjar spricka.
När granskning blir ett format
Den verkliga tv-historien som inspirerat filmen är inte bara en samling avslöjanden. Den handlar också om hur en programidé formas av tid, klippning, programledare och publikens förväntningar. En film om samma material kan därför inte bara återberätta händelserna. Den måste undersöka vad själva formatet gör med människor. Det är där Oppenheims regi blir central. A24 presenterar Primetime som en film om en man som vill göra tv-historia, inte som en ren dokumentär återgivning. Vi ska alltså se en dramatiserad berättelse om ambitionen bakom kameran och om priset för att göra en person till innehåll.
Pattinson som dragplåster – och problem
Robert Pattinson gör filmen lättare att upptäcka, men hans stjärnstatus skapar också en intressant friktion. När en välkänd skådespelare spelar en person som vill kontrollera offentlighetens blick blir filmen samtidigt medveten om hur stjärnor fungerar. Publiken kommer inte in helt neutral; vi tar med oss Pattinsons tidigare roller och förväntningar. Det är en möjlighet snarare än ett bevis på kvalitet. En skådespelare kan ge en berättelse en nerv, men kan också dra fokus från människorna som den verkliga tv-historien handlade om. Primetime behöver därför hålla balansen mellan den stora filmstjärnan och den mindre bekväma maktstruktur som premissen pekar mot.
Inte en ny True Crime-runda
Det är frestande att sälja Primetime som ännu en tv-serie om ett kontroversiellt program. Men filmformatet kan göra något annat. En serie bygger ofta förklaringen lager på lager, medan en långfilm måste välja vilka ögonblick som får bära helheten. Det kan ge en mer koncentrerad berättelse – eller göra den mer subjektiv. A24:s material bekräftar filmens ämne och premiär, men säger inte hur hårt den följer verklighetens tidslinje eller vilka detaljer som har dramatiserats. Det är därför bättre att beskriva filmen som en fiktionsberättelse inspirerad av en tv-händelse än att lova en exakt rekonstruktion.
Klara vill att filmen stör lite
Klara Wenner tycker bäst om filmer som inte låter ämnets aktualitet göra jobbet åt dem. Primetime har en rubrikvänlig premiss, men den verkliga prövningen blir om filmen vågar vara mer än en blank yta kring ett känt namn. Om Oppenheim lyckas göra tv-jakten till en berättelse om publikens ansvar, inte bara om den som står framför kameran, kan Primetime bli en av höstens mer obehagliga bioupplevelser. Inte för att den nödvändigtvis visar något vi aldrig har sett, utan för att den frågar varför vi fortsätter titta när vi redan förstår vad som är fel.