Film & serier · Nyhet
Maria Bamford får spela mot den version av sig själv som alla tror att de känner
Paralyzed by Hope: The Maria Bamford Story har premiär på Netflix den 23 oktober. Judd Apatow och Neil Berkeley följer komikerns karriär, familj och erfarenheter av psykisk ohälsa.
Summering
- Maria Bamfords nya porträtt kommer till Netflix den 23 oktober.
- Filmen regisseras av Judd Apatow och Neil Berkeley.
- Karriär, familj och psykisk hälsa står i centrum.
Komikern som inte går att sammanfatta med ett trauma
Paralyzed by Hope: The Maria Bamford Story får premiär på Netflix den 23 oktober. Judd Apatow och Neil Berkeley har regisserat dokumentären, som följer Maria Bamford genom karriär, familj och erfarenheter av psykisk ohälsa. Det är en kombination som lätt kan bli för prydlig. En komikers liv får gärna innehålla motgångar, men en dokumentär blir inte automatiskt djup bara för att den nämner dem. Bamfords egen röst måste få finnas även när berättelsen inte behöver henne för att bevisa en poäng.
Humorn är en metod, inte en mask
TheWrap beskriver filmen som ett porträtt där komik, familjerelationer och mental hälsa får ligga bredvid varandra. Det är en bra utgångspunkt för ett ämne som ofta behandlas som antingen inspiration eller katastrof. Bamford har byggt mycket av sin offentliga persona på att kunna prata om det obekväma, men det betyder inte att varje privat erfarenhet automatiskt är till för publiken. Filmens form blir därför viktig. Den måste låta humorn ha en egen funktion utan att skratten används för att skynda förbi det som är svårt. En rolig scen kan öppna ett rum. Den behöver inte låsa dörren efter sig.
Ett porträtt med två blickar
Att Apatow och Berkeley delar regiansvaret säger inte exakt hur filmen ser ut, men det antyder en balans mellan komedibranschens blick och ett mer traditionellt dokumentärt porträtt. Netflix sammanfattar projektet kring Bamfords liv och arbete. TheWrap pekar samtidigt på att hennes egen röst ska bära filmen. Det kan bli en styrka om regissörerna klarar att hålla sig nära utan att göra närheten till en föreställning. Bamford behöver inte bli en symbol för psykisk hälsa, en hjälte för komiker eller en lektion i mod. Hon får vara en person som försöker fortsätta arbeta, skratta och leva med saker som inte går att lösa i sista akten.
En premiär för den som vill se hela människan
Paralyzed by Hope verkar vilja göra något mer besvärligt än en karriäröversikt. Titeln pekar mot en motsägelse mellan hopp och den kroppsliga känslan av att stå still, medan filmens ämnen pekar mot ett liv där arbete och sjukdom inte går att hålla i separata mappar. Klara Wenner vill se ett porträtt som låter motsägelsen vara kvar. Om filmen vågar visa både den offentliga komikern och den privata tröttheten utan att göra någon av dem till den sanna versionen kan den bli en av höstens mer mänskliga dokumentärer. Premiären den 23 oktober får avgöra om den lyckas.