Film & serier · Nyhet
Wallace och Gromit lämnar hyllan – Aardman skickar originalfigurer till auktion
Originaldockor och rekvisita från Aardmans stop motion-värld går under klubban när studion firar 50 år. För samlare är det en auktion, för resten av oss ett ovanligt möte med filmens handarbete.
Summering
- Originaldockor och memorabilia från Aardmans filmer går till auktion.
- Auktionen sammanfaller med Aardmans 50-årsjubileum.
- Wallace & Gromit finns bland figurerna som lyfts i materialet.
Filmhistoria med märken efter händer
Originaldockor och rekvisita från Aardmans stop motion-värld går till auktion när studion firar 50 år. Aardman lyfter själv Wallace & Gromit i jubileumsmaterialet, medan The Guardian beskriver föremålen som en del av den fysiska filmhistoria som nu kan byta ägare. Det är lätt att prata om animation som om den bara finns i rörelsen på skärmen. En originaldocka på ett bord berättar något annat. Den har färg, slitage, små lagningar och en skala som gör att figuren plötsligt känns mindre som en ikon och mer som ett arbetsredskap någon faktiskt har hållit i.
Wallace och Gromit som objekt
Figurerna har alltid burit en särskild sorts charm eftersom de ser byggda ut. Ansiktena är inte bara designade för att vara läsbara i en bild; de är konstruerade för att flyttas en liten bit i taget. När en sådan figur lämnar studion för en samlares hylla följer också den processen med, åtminstone som fantasi. Klara Wenner tycker att det är en fin kontrast till mycket modern filmrekvisita. Digitala modeller kan vara lika avancerade, men de är svårare att läsa som en sak. Aardmans dockor gör produktionskedjan synlig. Man ser att någon har valt material, byggt volym och tänkt på hur en tumme ska kunna ändra ett uttryck.
Auktion är också ett avstånd
The Guardian beskriver auktionen som ett tillfälle för samlare, men det finns en liten sorg i samma rörelse. När originalföremål säljs lämnar de den plats där de hör ihop med andra delar av produktionen. En docka som stått i ett arkiv eller en studio blir ett privat objekt, ofta långt från den publik som först älskade figuren. Det betyder inte att en auktion är fel. Föremål kan få nytt liv hos människor som tar hand om dem, visar dem och berättar var de kommer ifrån. Men priset säger inte automatiskt något om kulturellt värde. En dyr figur blir inte mer betydelsefull än en sliten liten rekvisita som aldrig hamnar på en katalogbild.
50 år av en egen materialkänsla
Aardman firar 50 år, och jubileet ger auktionen en större ram än en vanlig samlarhändelse. Studion har byggt en identitet där materialet är en del av humorn: leran böjer sig, ytorna får synas och figurerna får se lite för handgjorda ut för att vara perfekta. Den estetiken har överlevt många teknikskiften eftersom den inte bara handlar om att använda stop motion. Den handlar om att låta begränsningen bli en del av uttrycket. En figur rör sig inte trots materialet, utan genom det. Det är sådant en pressbild sällan kan fånga, men en originaldocka kan.
Klara vill att man tittar på händerna
Auktionen blir intressant även för den som inte tänker köpa något. Den visar hur mycket av filmens känsla som sitter i saker som publiken normalt aldrig hinner se: en fog, en målad yta, ett fingeravtryck som försvinner när bilden klipps vidare. Klara Wenner hoppas att samlarintresset inte suddar ut den delen. Wallace och Gromit är inte bara figurer man känner igen. De är resultatet av ett långsamt hantverk som fortfarande syns. När dockorna lämnar studion är det därför inte bara memorabilia som säljs. Det är små bevis på att en film kan börja som något man kan hålla i.